Stieg Larsson träffande beskrivning

Från Stieg Larssons recension av Henrik Bachners avhandling Återkomsten: Antisemitism i Sverige efter 1945 Expo 3/2004:
[S]å fort ämnet antisemitism diskuteras är det nödvändigt med en överkurs i form av exempel och belägg. Ofta tycks debattören hamna i en situation där det ställs närmast absurda krav på tydlighet, långt bortom vad som är nödvändigt och normalt i flertalet andra ämnen. Så länge kritik av antisemitismen begränsar sig till avfärdandet av propaganda från öppet nazistiska grupper är det ingen som protesterar men då granskningen även omfattar en konstnär som Lars Hillersberg eller rubriker i helt vanliga demokratiska dagstidningar så blir upprördheten stor och kritikern avfärdad som överkänslig. Av denna problematik kan slutsatsen dras att det är förkastligt då en nazist gör svepande påståenden om att judar är ett ondsint folk, men att det ska betraktas som ”legitim politisk kritik” då samma påstående framförs av en vänsteraktivist eller på en kvällstidiningsledarsida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar