Tankefel i Rami-debatten

Heike Graf drar följande slutsats i How do mainstream media communicate minority media? : a difference-theoretical study on Radio Islam and AYPA-TV, en forskningsrapport från 2009:
Ahmed Rami coming from the outside is, as an active  Islamist immigrant, dangerous. Therefore, he as a person is excluded  from the discourse of the mainstream media. His supposed defenders are public persons who stand for subtle anti-Semitism in society.
Rami framställs som en person vars åsikter marginaliserats pga. hans bakgrund som invandrande muslim. Debatten som uppdagades på sent 1980-tal där Ramis nynazistiska propaganda i flera år ekade i Stockholms-etern utan några politiker eller opinionsbildare till en början såg det som en hederssak att bemöta dess propaganda. Islamofoba argument förekom i Radio Islam-debatten – rasistiska utsagor jag helt tar avstånd från och som under inga omständigheter är försvarbara eller rättfärdigade – kan det inte ses som centralt för kritiken mot Rami. Men Graf ser tydligen ett annat mönster och skriver
Because of the clear negative judgment of his role and the symbolic power connected with his opinion, Rami himself receives no entrance into the public discourse in the established press media. […] Rami does not have the common-sense knowledge, and his participation in communication within the daily press is not possible. If the Palestine conflict is debated, the media avoid referring to him.
Till och med försvararna av Rami (Bergman, Hjärpe, Hillersberg, Per Gahrton, etcetera) skulle inte få bekanta sig med offentligheten efter rättegången. Vad Graf bygger den slutsatsen på tillkännager hon inte. Graf skriver
It becomes clear that defenders of Rami considered to be on the side of the racists and who receive no entrance into the daily press with this opinion and are therefore excluded.
När antijudiska motiv belyses hos skribenter som inte tillhör en högerradikala eller nazistiska grupperingar möts påståenden ofta av att de ”anklagats” för att vara ”antisemiter”/”nazister”. Individerna ”smutskastas” av ett etablissemang vars bakomliggande orsaker varierar. Eftersom reaktionerna i regel har lite – ömsom ingenting – att göra med vad som faktiskt hävdas blir det diskussionen, som från början kretsade kring antisemitiska motiv, övergår debatten till aktörers ”vara”/”inte vara”. I rapporten diskuteras försvararna:
It is alleged that the people mentioned above have acted in an anti-Semitic way. This is a tricky affair since they are public people, and such accusations put their reputations at stake. 
Dessutom oroar sig Graf över att Radio Islam inte ”riskerar sin överlevnad som organisation”. Rami har nämligen endast gjort sig skyldig till en ”annorlunda synvinkel” i ”Israel-Palestina-konflikten”. Lars Hillersberg, som tecknat Rami som korsfästs av av tre skrattande kroknästa KKK-figurer med davidsstjärnor på kläderna prydde senare omslaget till Ramis bok Judisk Häxprocess i Sverige. Den antisemitiska karikatyren reproducerar korsfästningsmyten – Rami som ersatt Jesus – där Der Stürmer-liknande fysionomer tilldelas de som riktat kritik mot Ramis antisemitiska agitation. 
Artist Lars Hillersberg illustrated one of Rami’s books, and has initially shown sympathy for Rami’s different viewpoint on the Palestine-Israel conflict.
Domen i hovrätten medförde att Ramis inte längre – bland vissa – ansågs vara legitim röst att åberopa i det offentliga samtalet; vilket inte utesluter att han i vissa politiska opinioner fortfarande skulle hänvisas till, eller att han dessförinnan varit exkluderad från den offentligheten. Tvärtom: Rami tilläts försvara sin förintelseförnakande propaganda i dagspress och i tidskrifter. De opinionsbildare som stöttat Rami – ofta, men inte alltid, påträffade inom vänstermiljöer – tilldelas en indirekt hjältestatus av Graf; de som kritiserat Ramis antisemitiska propaganda och hans allierade bedriver en överdriven opinionsbildning – ”moralpanik” – som, på omvägar, även skulle vara färgad av ett invandringsfientligt, antimuslimskt tankegods.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar